vi seglade bort genom natten
mot havet längs ensliga näs
till tonen av virvlande vatten
och viskande, vajande gräs
du satt vid min sida på toften
på vågen i vindarnas fång
och vi lekte lustgård i doften
av pors och av tallskog och tång
nånstans på den gungande fjärden
kom båten för långt ifrån land
vi miste vår trygghet i världen
kompassen låg kvar på en strand
du tryckte ditt bröst mot min bringa
och väckte på nytt mitt begär
och risken för upptäckt var ringa
så långt ut från havsbandets skär
det yrde av skum runt vårt roder
och efter en halv flaska dram
blev jag din lyssnande broder
och det som var osagt kröp fram
du såg inte mareldens glitter
och jag glömde bort min gitarr
åh, seglatsen blev grälsjuk och bitter
svartsjukans makt är bisarr
jag hade väl haft små väninnor
och din dolda lista var lång
men jag valde bort vin och kvinnor
för att få dikta min sång
jag sjöng för den blå oceanen
och kände mej märkvärdigt fri
men inget blir dikt enligt planen
där känslan tar all energi
vi seglade hem genom gatten
en man och hans tysta sylfid
vi skrev våra tankar i vatten
och tappade känslan av tid
och ropen från rolösa väsen
drev bort över vikar och vass
och vi sökte länge längs näsen
efter en tappad kompass
sång: ola magnell
elgitarr: carl ekerstam
kontrabas: anders kotz
trummor: magnus olsson
dragspel: hans loelv