Ola Magnell föddes 1946 och växte upp på Skälby gård i Kalmar. Som lantbrukarson fick han under somrarna arbeta på gården, både med höbärgning och svinskötsel. Musiken kom tidigt in i hans liv och bondsonen började snart lyssna in den moderna musiken som fanns lättåtkomlig på både grammofonskivor och i radio. Inte helt orädd klev han 1959 upp på scenen vid realskolans julfest i Kalmar. Stod där ensam med sin gitarr och sjöng ”Frankenstein Rock”.
Framtiden var om inte utstakad så i alla fall skönjbar.
Efter gymnasiet provade Ola på lite olika jobb innan han utbildade sig till journalist på Journalisthögskolan. Karriären inom tidningsvärlden blev kort och snart stod han åter på estraden. Så gick det som det gick. Skivdebuten skedde 1973. Ola smög över tröskeln till skivbolaget Telefunken och spelade hastigt in debutsingeln med två låtar, ”Påtalåten” och ”Försommarland”. Skivan måste nog betraktas som en typisk engångsföreteelse hos Telefunken eftersom skivbolaget Metronome hängde på dörren och en förslagen skivbolagsdirektör, Anders Burman, såg till att Olas första LP-album spelades in 1974. Skivan som kom att heta ”Påtalåtar” producerades av ingen mindre än Björn J:son Lindh.
Genom åren fram till sin död 2020 gick Ola alltid sin egen vägbåde som scenartist, musiker och poet. På det stora lyriska torget förvandlade han snart sina tillfällighetssånger till evighetssånger. Hans låttexter var både intuitiva och rikt analytiska med blicken vänd mot tidens kommersiella galenskap. Som ordkonstnär drogs Ola ofta mot det melankoliska hållet men den vassa politiska udden var aldrig långt borta. Humorn i texterna fanns också nära till hands.
Allt var en utmaning och ofta hade han svårt att motstå frestelsen att leva rövare med språket. Kort sagt, Ola lät sig inte styras och ställde sig aldrig under proggrörelsens fanor och inte heller under några partipolitiska plakat. Han var och förblev sina egna uttryck trogen och gav under ett långt aktivt liv ut tolv LP-album och ett stort antal singlar. Numera finns Olas låtskatt digitaliserad på CD-skivor. Tre år efter sin skivdebut var han med och toppade skivförsäljningen i Sverige. Året var 1976 och hans album ”Nya Perspektiv” tilldelades samma år en guldskiva.
Nya artister söker sig ständigt till hans låtar och botaniserar med vördnad vid källan.
Gör egna tolkningar och skivinspelningar. En gedigen samling av dessa artister valde varsin låt av Ola, gjorde 2006 personliga tolkningar och gav ut ett hyllningsalbum.
Ola Magnell är älskad. Han sjöng om en Bruten vinge, han ställde sig på Dimmornas kaj, checkade in på Neurotikas Motell och reste över ett lyriskt Vallmoland samtidigt som han skrapade med ironiska naglar på ett Förlovat land. Tillvaron gav impulser, tankarna blev sånger som mötte sin egen tid och samtidigt kom att tillhöra framtiden.
Ola Magnell har hedrats med Fred Åkerström-stipendiet, Cornelis Vreeswijk-stipendiet,
Nils Ferlin-sällskapets trubadurpris, SKAP:s stipendium till Evert Taubes minne,
Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris samt Olle Adolphsons minnespris postumt.
Anders Wällhed och Vera Lindh