natten är blind och öm
röd är min rosendröm
kvart över benkes bar
hänger vi ännu kvar
mitt i vårt milda rus
faller ett farligt ljus
tiden är ute — a nej
jag kan inte lämna dej
natten är mild och mjuk
fräck som en katt på huk
mitt i en månuppgång
gör hon ett tigersprång
kom, om du törs och vill
leker vi lite till
med du får lova mej
att inte försova dej
utifrån redden
kommer tjutande kyla
nere i bädden
har en best börjat yla
över ett slott av sand
sveper en våg mot land
torr är min strupe
tiden är ute
jag kan inte lämna dej
utifrån redden
kommer tjutande kyla
nere i bädden
har en best börjat yla
mitt i vårt milda rus
faller ett morronljus
tiden är ute
torr är min strupe
jag kan inte lämna dej
natten är ljusan dag
trollen får obehag
den som har sått ett frö
vet att han måste dö
över ett slott av luft
faller ett snusförnuft
tiden är ute — a nej
jag kan inte lämna dej
jag kan inte lämna dej
jag kan inte lämna dej
jag kan inte lämna dej
ord & musik: ola magnell.
Album: neurotikas motell (1989) och sittande fåglar (1995).